Tja, Prinsessan Julia borde ju vara en självklar kandidat för Tomtens val som Årets Snällaste med massvis med härliga klappar som belöning - men jag vet inte... Efter kastreringen har Julia transformerats till en tjuv av rang, och kandiderar snarare för titeln Årets Kriminella ;-)

Hon STJÄL! Allt! Allt som går att äta, allt som kanske går att äta, allt som eventuellt kan härbärgera något som går att äta! Och hon är snabb som en vessla och vet precis när hon skall slå till.

Påsen med nymfarnas frön och fågelpellets norpades snabbt som ögat och hamnade i hundburen tillsammans med en ivrigt smaskandes Julia, 1½ påse lussebullar försvann med blixtens hastighet ner i den numera inte så lilla staffemagen och julpaketet från min mamma slets sönder under de två minuter det tog för mig att släppa ut De Stora. Den lilla beräknande damen har på gamla dagar lärt sig att öppna garderobsdörren, och där inne fann hon så lägligt en hel påse med 20 stycken gröna jätte-tandtuggisar - gissa vilken färg det som kom ut ur henne de närmast följande dagarna hade.....

Hjälp! Vart har min Prinsessa tagit vägen? Min Julia är ingen tjockis, rund mage är något hon aldrig lidit av och Min Julia beter sig absolut inte så här! Någon har helt klart stulit Prinsessan och ersatt henne med hennes dubbelgångare! Så måste det ju vara! ;-) Snälla snälla Julia, KOM HEM!

vet inte riktigt vart hon skall ta vägen i vinterlandskapet :/ Det har nu varit plusgrader och snön har börjat smälta, vilket gör att det är rejält tungt att ta sig fram i snömassorna för en liten staffeprinsessa - till slut tog hon sin tillflykt till en nedfallen trädstam...

Fem dagar sedan operationen och Prinsessan mår bra! Hon har sluppit tratten hela tiden (det lönar sig att vara envis...) men har överhuvudtaget inte brytt sig om magen och såret. Morfinplåstret är borta, antibiotikakuren och övrigt pillertrillande över. Och operationssåret är så gott som helt ihopläkt. Hundar har en imponerande sårläkningsförmåga!

De Stora lär bli lyckliga nu när jag inte behöver sitta som en vakande hök över lill-Jullan längre och kan ägna mig lite åt dem också :-)

Nu hoppas vi bara att Julia i sinom tid kommer att bli som vanligt igen!!!

En liiiiten Prinsessa med mamma Tyra:

och gårdagens självömkande klängranka är nu borta - hon är trött men känner sig nog mer normal idag, mat smakar ypperligt, knapra medicin går väl an, men TRATTEN... Den där eländestratten skall helt enkelt väck! Att springa runt runt i hela huset och utföra någon form av hysterisk krigsdans är inte speciellt hälsosamt när man är nyopererad, så den envisa damen vann... Tratt - bort!

Hon tittar inte ens åt magen och verkar inte alls bry sig om såret, men jag vågar ju inte släppa henne ur sikte - hundar kan som bekant vara blixtsnabba, ett ögonblicks verk så kan skadan vara ett faktum :/ Vad gör man då som matte åt en Julia? Ja, man får snällt gilla läget och agera sällskapsdam åt den snarkande konvalescenten...

Livmoderoperationen gick bra, men lilla Julia är just nu en MYCKET liten och ämlig staffeflicka som tycker synd om sig själv och helst vill ligga i mammas knä ;-)

Tratten åkte dock av med blixtrande fart så fort hon kommit hem - ibland är det inte bra med företagsamma hundar...

Stort tack till Hellströms Veterinärpraktik i Uppsala för all hjälp!

Klockan 13 skall vi vara hos veterinären... Håll tummarna för att allt blir bra nu! Det känns vemodigt, det gör det, men samtidigt så hoppas och tror jag att det här är det bästa i förlängningen för mitt lilla hjärta...

Julia njuter av sommaren och en av de sista skogspromenaderna med allra bästa vännen Dixie...

Om ganska precis 5 månader blir vår prinsessa 6 år, en mogen dam som numera är mormor - men även Julia har varit liten ;-)

14 veckor, 5 månader respektive 12 månader: