Vi spenderar ett par dagar nere i Vårgårda, främst pga en liten Gabriel som skrek efter sin gamla matte: "Mamma, kom hit! Jag måste klippas!"

Nåja, inte för att han blir sådär överväldigande glad när trimväskan kommer fram, och ännu mindre glad blir han ju av blotta åsynen av Ryssen - men när han ser sin gamla matte blir han så lycklig, så lycklig så  Underbara lilla envisa hund!

Idag tog vi en härlig promenad över Tånga Hed - Igor och 10 år gamla lagotton Sophie i full frihet, med dvärgschnauzer tryggt i koppel - säkrast för alla, framförallt för en stackars försvarslös närmare 50-kilos riesenpojke....

Pengar byter ägare...

Vi brukar träffas där ibland för att utbyta diverse läckerheter åt våra fyrbenta juveler, Ullis och jag. Idag hade hon minsann inte bara shoppat loss åt sina dvärgschnauzer-tjejer, utan även till den gode Herr Ryss. Tack snälla du!

Vad sägs om kalkonvingar, kalkonlår, lammfötter och - lammskalle   

Idag. Den 12 juli. Dagen jag fasat för att genomleva.

Men det har gått bra. Det är först nu, när jag sitter här och skall försöka skriva något, som tårhavet öppnas igen...

Jag älskar den här bilden! Hon mådde så bra den dagen, hon var lycklig!

En dag som de flesta för majoriteten av hundar, men med en epilepsi-drabbad hund lärde man sig verkligen att njuta av de där dagarna. De normala dagarna, de perfekta.

Jag glömmer aldrig den där ljuvliga sommardagen veckan innan hon lämnade oss...

Min Julia! Mitt Hjärta!

Semestern inleddes i Gränna på staffespecialen där jag stod i ett tält och samlade blodprov till ep-forskningen, utan att se ett jota av själva utställningen. Men det kändes bra - även om ett 60-tal bidrag var lite väl fattigt, gratis och provtagning serverad på plats som det ju var...

Intressant var även att småsurra med Susanne Åhman från demodex-projektet, och få till livs hennes åsikter om hundar och sjukdomar i allmänhet och staffarna i synnerhet.

Men NU är jag ledig! Semester! Ända fram till torsdag natt :-)

På semestern skall man ju få njuta lite extra, kanske äta lite extra gott och det självklart även om man är en 50-kilos skäggig ryss på fyra ben...

Dagens kombinerade frukost + middag: hel höna :-)

Måste ju även passa på att gratulera mina Frankrike-farande vänner - Garpenborgarnas WDS-resultat skäms inte för sig, och Hannes tjusiga minibulle Bacon showade till sig en lika tjusig Världsvinnar-titel & BIR! GRATTIS!

Här har ni dem, världens bästa uppfödare på plats i Paris :-)

Japp, det drar ihop sig för vissa lyckligt lottade människor att snart påbörja resan till Paris och WDS. Lite avis är jag allt. Visst hade det varit hur kul som helst att vara där, att insupa WDS-atmosfären och kolla in hur fransoserna går iland med ett jättearrangemang som detta. Men men...

Stort LYCKA TILL önskar jag Maria, Matthias, Sofia och Hanne! Utförlig rapport förväntas - och en massa bilder :-)

Själv skall jag njuta av några dagars minisemester i Vårgårda, lite lugn och ro i stugan vid sjön, och framförallt - inget jobb! Efterlängtat och bara så välbehövligt!

Lördagen den 9e är dock vikt för staffespecialen i Gränna - en massa härliga hundar och, det absolut viktigaste, blodsprovsinsamling för epilepsi och demodex.

Hjälp till nu, ni som är på plats! Det kostar er ingenting, inget mer än några minuter av er tid och några droppar blod från era hundar!

Klicka på bilden för info:

Bara ett par dagar efter specialen har det gått ett år sedan Julia förlorade kampen mot Tyrannen, mot epilepsin. Ett helt år. Allt känns fortfarande som igår, samtidigt som det känts som det längsta, mest disharmoniska och vidriga året i mitt liv. Mäktiga känslor... Därför känns det extra bra att specialen går av stapeln just nu och att vi just nu gör ett krafttag för att hjälpa forskningen på vägen!

Tyvärr kunde jag ju inte vara på plats, eller kanske det var tur - jag hade väl stått där och storbölat med alldeles för mycket känslor irrandes runt i kroppen... Maria & Matthias var självklart där, så därför låter jag helt enkelt Maria stå för rapporteringen: SM-rapport dag 1 & dag 2

Helt utan tårflöde klarade jag mig däremot inte eftersom tårarna rann frikostigt när jag såg bilderna... Blödig? Jamen visst! Julias unge ju!!! Hon tillverkades här hemma, jag följde hennes och de andra sex små livens utveckling i sin mors såsmåningom absurt ufo-formade mage, jag såg henne födas... Vem hade kunnat ana att det en dag skulle bli en SM-deltagare av en av dessa sju?! ALL CRED TILL DIG, ELIN!

Nosa & hennes supermatte Elin tävlar SM i helgen - och jag jobbar!  

Vi håller tummar och tår inför morgondagen!

Agnetas & Björns hemsida är nu nyfixad och uppdaterad :-)

Klicka på bilden så kommer ni till sidan: